Några tuffa dagar har passerat och än är de inte över! Jag har fått mjölkstockning men också fått hjälp med de, tack och lov! Men att lilleman skriker och inte alls vill ligga själv utan bara famnen eller bröstet duger gör inte alls så lätt.

Paniken över att bara sitta och se hemmet bli smutsigare, tvätten växer och det värsta solen skiner och jag kan inte gå ut. Jag måste sänka ribban och kraven på mig själv, men det är inte för någon annans skull jag vill städa och ha fint utan för mig själv, jag trivs bättre och mår så mycket bättre när jag sitter i soffan eller sover i sängen och vet att det är rent och fräscht!

Tack och lov så har jag massor av fina människor runt mig som vill hjälpa och stöttar till 100%, och jag har min fina Anders som tar hand om oss när han kommer hem, tacka Gud för de, att du jobbar hemma nu! Jag är ingen superkvinna de får varken ni eller jag glömma!

Tänker nu försöka lägga ner Leonel så jag kan få i mig lite frukost!
Puss på er trogna läsare!