Hemma är alltid hemma, borta bra men hemma bäst. Det går inte att förklara men det känns så smutsigt och orent här hemma efter tjuven och du stal inte bara ovärdiga gåvor utan du tog med dig hela tryggheten också. Hur ska jag någonsin kunna sluta kolla om allt är låst? Om jag går på toaletten ja då vågar jag inte ens ha altandörren öppen för man vet ju aldrig vem man möter i hallen.. Känslan av att denna person vet vad jag heter, vad jag bor, hur jag ser ut, hur mitt barn ser ut, vem jag lever med och vart jag har mina saker  det är det värsta jag vart med om, jag känner mig rädd hela tiden, jag vill bara sova bort de men mardrömmarna väckte upp mig gång på gång inatt och såfort man hörde ett litet ljud blev man nästan galen. Så just nu känns hemma inte som hemma och hemma bra men borta bäst.Ge mig denna ro i kroppen!