Att gå in genom förlossning och ta hissen till plan 5 känns inte längre något speciellt då jag jobbar på sjukhuset men att komma i privata kläder med min käraste vid sidan om och sätta sig i väntrummet och höra sitt namn ropas ut av en barnmorska de är en pirrande känsla följt av att få gå in och lägga sig på britsen och kika upp mot taket på sitt andra lilla mirakel, de är speciellt och magiskt! Den lille såg frisk och fin ut, inga konstigheter och växte som h*n skulle! Efter tog vi en snabbfika innan A åkte vidare till jobbet och jag stannade eftersom jag börjar 10. Idag sitter jag med ryggen lite mer sträckt än vanligt och är världens stoltaste mamma och sambo till min fina familj!