Andra natten och jag var minst lika trött, trotts att jag har fördelen att dricka massor av te, äta godis och nötter och kolla på gray's så var jag helt slutkörd när jag gick ut genom dörrarna klockan 7.00.. Inte nog med de jag kommer till cykelställerna och ser av förskräckelse att cykeln är borta, blir först svettig och går till en annan cykel med cykelsadel ocj försöker desperat låsa upp trotts att jag ser att de varken är min cykel eller rätt märke och där då började jag såklart grina av förtvivlan, en snäll tjej som också jobbat natt från en avdelning kommer och erbjuder mig skjus hem jag tackar nej och går snyftandes genom boulongern och hela vägen hem, tänk att folk inte vet vad mitt och sitt är! Sorgligt och det är förjävligt! Nu 5 timmar senare är jag förbannad och arg! Snart bitter men jag kanske kommer över de.